Shall I compare thee to a summer's day?

Snön har börjat smälta bort, fast alla vet att den kommer tillbaka vilken dag som helst. Men i solen och bland de lövlösa träden kan den som vaknat upp ur koma och förlorat all tidskänsla tro att han vaknat upp på en vårdag som lovar kylig luft men värmande sol. Det är de små sakerna som skiljer novemberdagen från en vårdag, det hörs inget fågelkvitter och de få människor som beslutsamma går förbi saknar förväntan. Men för mig gör det just ingenting. För allt är slut och då spelar det mindre roll hur andra uppfattar dagen. Som trots allt är väldigt fin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0