Big Lizzy recenserar:

image62
Dagbok från en motorcykel
Ernesto Guevara och hans fete kompis ska resa genom sydamerika på en snygg motorcykel. Den mest inbitna högerextremisten skulle bli tvungen att ge upp inför deras gryende kommunistiska charm. Jag tyckte att filmen var bra för att den var bra.
Ärligt talat ger den mig något slags hopp för att den manliga delen av befolkningen inte bara är en förlust för den delen utan kuk. Faktiskt skildras hela mänskligheten så oerhört varmt och hoppfullt i den här filmen. Det är förstås bara bullshit, vi vet att mänskligheten är en cancersvulst, men jag sitter ändå med ett barnsligt leende och tror att allt ska bli bra.
Betyg: Fyra kukar av fem möjliga.

image63
Lost highway
Filmen är helt förståelig fram till en underbart obehaglig scen som ger rysningar längs med varenda nerv i kroppen. Den är ett mästerverk och totalt omöjlig att förstå.
Patricia Arquette är fantastiskt sexig och samtidigt lite ful, det vill säga den perfekta kombinationen. Lynch har förstås pressat in massa scener bara för att man ska få se henne naken så mycket som möjligt. Det gör inget.
Betyg: Fyra videoband som innehåller ditt hus smygfilmat och ligger på din trapp i ett brunt kuvert av fem möjliga.



boy, don't stop cause I'm halfway there

jag hade tänkt skriva ett inlägg om kukar men jag tappade inspirationen.

jag satt och tittade på lite mingelbilder på kalmarcity.se idag. allt förakt jag känner för kalmar (ett förakt som lisen summerade jävligt bra en gång i ett ytterst ambitiöst inlägg i vår gemensamma blogg) i en komprimerad men alltjämt lika kraftfull tappning. kalmar är ful, tjock, har gula tänder, och jävligt glad över att få vara med på en bild på internet. en .se-domän! tänk er själv liksom! jag hatar kalmar. jag hatar kalmarcity.se av hela mitt hjärta
Det går tydligen väldigt bra för kalmar ff den här säsongen. grattis! ni är fula, tjocka och har gula tänder.
jag såg en väldigt söt skåning på busstationen idag, han sa till sin kompis att han trivdes i kalmar. grattis! du är ful, tjock och har gula tänder.
jag satt och tittade på lite mingelbilder på kalmarcity.se idag. grattis! jag är ful, tjock och har gula tänder


jag insåg just att jag inte vill googla efter bilder längre, det finns för många dagens outfit ute i vår eter. fuck you all

reach out and touch faith

Jag skäms faktiskt lite, hade kunnat ta det lite lugnt. Skulle kunnat ta ett djupt andetag och lugnat ner mig. Kunde ha stirrat in i den nedklottrade väggen och svalt. Istället trängde jag undan min medkänsla för de andra eleverna som kanske skulle gå in på just den här toaletten och då mötas av mina neongröna uppstötningar. Men jag hade faktiskt redan suttit på en lektion i en timma vid det här laget och svalt min ökande salivproduktion.

Det kom mer än vad jag räknat med och istället för att det stannade i min mun tillräckligt länge för att jag skulle kunna vända mig mot handfat eller toalettstol så sprutade det ut mellan mina läppar. Färgen förvånade mig en aning, men jag hade druckit ett par klunkar äppeljuice och galla har den färgen naturligt. Så jag förlikade mig med färgen medans jag vände mig mot handfatet. Det var ingen substans utan bara vätska, så det fanns ingen anledning att oroa sig över stopp i avloppet.

Jag gick därifrån med en känsla av förnöjelse. Min mage hade lugnat ner sig, min kropp var ren invändigt och idoterna skulle få må dåligt. Dessutom kunde jag nu lägga till ännu en plats på min lista. Få gånger i mitt liv har jag varit så genuint nöjd med något så dåligt. Enda nackdelen jag kan se var att jag själv skulle lukta sämre, men då jag redan hade en aura av spritdoft omkring mig och kläderna jag hade på mig kunde klassas som min pyjamas var antagligen inte försämringen märkbar. Dagens ros går alltså till de som städar på Lars Kaggskolan (jag tänkte skriva städerskorna men det är inte pk och jag har glömt bort det namn som ska användas av rättlevande människor) och till mig själv. För jag gillar mig själv. Nästintill bäst och håller nästintill alltid med om vad jag tycker. /It's the big Lizzy

image61



tio öre för dina tankar

john är min enda säkra glädjekälla, imorgon ska jag få vara lycklig, det känns väldigt bra att ha en sådan framtidsutsikt. jag ska ha mentorssamtal innan också, då kommer jag sitta och tjura och tänka "kukkukkukkukkukkukkukkuk" för då känns det på något sätt som att jag bevisar för mentor sara att hon inte kan läsa tankar, som jag tror att hon försöker. eller vill i alla fall ge sken av att hon kan. jag vet vad hon vill med mig,
hon vill att jag ska öppna mig för henne och berätta om stämningen i klassen och hur jag känner mig och blablabla, men det tänker jag aldrig någonsin göra. jag skulle kunna säga "kukkukkuk" och vara helt ärlig, men hon förstår inte det.
jag skulle kunna säga att jag är snyggare och bättre än alla andra men att det är svårt att visa det när man är ensam, det skulle hon inte heller förstå.

jag har alltid tänkt att jag älskar för mycket, men jag undrar om inte mitt hat börjar väga över allt jag älskat och älskar i mitt liv
pusselipuss/lisa

I wanna make you holler. But I guess you never will.

Det är en skum känsla att inse att hur man än gör kommer man att förlora.
Inga alternativ som ger mig chansen att vinna återstår.
Även om allt skulle bli perfekt har jag ändå förlorat.
För jag glömde att jag skulle säljas dyrt.
Jag har blivit den fula rea-toppen
som ligger i 10-kronorslådan.
Ingen med stolthet skulle
köpa mig nu. Jag är så
jävla -97. Inte ens
bra nittiotal.
Inte Spice
Girls.
image59

...Och alla platserna

  • På körskolan
  • På KM
  • Utanför Sjösjukan
  • Hemma hos mig
  • I sommarstugan
  • Vid Kalmarslott
  • En bit ifrån Söderports café
  • På bilvägen utanför konsum i Smedby
  • Utanför cp-hemmet i Smedby
  • I en skog i Trekanten
  • Hemma hos Emma
  • I skolan
  • Kalmar centrals busshållplats
  • I bussen

Med reservation för bortglömda platser.

Jag kollar på TV och dricker kaffe och hånglar med Simon Gärdenfors när chans gives.

Jag behöver ett häftigt artistnamn. Jag ska skaffa mig ett coolt altergego som kan göra balla saker utan att behöva dras med mitt kassa rykte.

Bra alternativ till artistnamn:
  • Kikkokid (Låter dock jävligt finskt, minuspoäng på coolhetsskalan för det)
Ja, det var alla mina alternativ. Synd.

Bra förklädnader:



Nu tänker jag låtsas som om jag ska göra något intressant men i själva verket tänker jag bara räkna dammpartiklar tills det att Upp till Kamp börjar. Vilken underbar tid det skulle varit att leva i, alla pojkar var coola och alla flickor var söta. Jag har hört att de coola killarna ska börja knarka i dagens avsnitt, de rökte hasch lika ofta som cigaretter i förra avsnittet men nu är det häftiga sprutor som ska börja gälla. Det blir bara ballare och ballare!
/Really really (and I mean really) fucked Lizzy

You're with me so it's allright, we're gonna stay up the whole night.

Nu är jag lite salongsberusad. Klockan är ett embryo, den finns knappt. Och jag är hemma därför att mina vänner ville hem. Och jag på något vis ville det med. Men framför allt vill jag bli omhållen när jag somnar och därför har jag skickat tusen sms för tusen kronor. Får se om det ger någon slags utdelning. Jag struntar i om jag blir ledsen sedan bara jag får vara glad just nu!

Ikväll kom vi fram till att jag och My har samma syn på livet. Eller sätt att leva livet på kanske (helvette vad korkad jag har blivit, jag föraktar mig själv). Vi kan inte vara lyckliga, det är en omöjlighet för oss att luta oss tillbaka och säga "Aaah.. Mitt liv är så förtusingens förtjusande!". Om allt skulle vara bra så kommer vi på något som sänker det. Om någon har makten att såra oss så ger vi oss fan på att förstöra allt bra först. Jävligt destruktivt. Och narcissistisk. Men vem vill vara tillsammans med någon som vill vara tillsammans med en? Jag skulle aldrig vilja vara med i en klubb som vill ha mig som medlem.

Säkert kom vi på nått annat exceptionellt bra, men oftast snackar vi bara minnen. Återkommande minnen är spyor på intressanta ställen eller vid speciella tillfällen. Det skulle absolut kunna bli ett långt och spännande blogginlägg.
Goodnight sweethearts, nu ska jag äta smörgåstårta och förhoppningsvis ska jag kunna behålla den inuti kroppen. /Lisen

RSS 2.0