Money makes the world go around (hämtat från filmen Cabaret med Liza Minelli och inte låten som Amanda Jensen sjunger)

Igår tog jag ett kliv rakt in i vuxenlivet. Det avgörande klivet var att gå in på banken, där jag skaffade visakort, internetbank, telefontjänst och andra praktiska saker. Idag har jag nyttjat internettjänsten för första gången, och som en liten warm-up inför det riktiga vuxenlivet blev mitt första uppdrag att betala restskatt.
Igår kom deklarationen hem till mig, den har jag väntat på länge för jag betalade in skatt en gång förra året, och jag har sett fram emot länge att få tillbaka de drygt 1500 kronorna jag skänkte bort till vårt samhälle. Men jag har huggit i sten, för det visade sig att mina fonder steg med nästan 8000 förra året, och därmed slutade min inkomst för 2007 över den där behöver-inte-betala-skatt-gränsen. Så jag betalar skatt. 2007 var jag sjutton år och hade inte tillgång till mina fondpengar, men det hade tydligen inte med saken att göra. Jag har lärt mig mycket idag.

Eftersom jag är lagt åt det socialistiska hållet ser jag mig idag som en stolt skattebetalare som ser till att jag får färre skor och mina hemlösa bröder och systrar får mer och varmare soppa i något härbärge. Jag är god. (Inte bitter)
/Lisa, som hellre ville ha ett par snygga skor

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0