We can make it on our own

Det känns alltid som om det ska sluta, men jag tror aldrig att det kommer att göra det. Vi är alldeles för lika och så olika att det alltid kommer att fortsätta och varje gång jag ser dig blir jag lika hopplöst förälskad i dig och lika förbannad för allt du låtit bli att berätta för mig men jag kommer alltid tillbaka ändå för att du ska berätta någon liten detalj till som kommer att hjälpa mig att lägga något viktigt pussel som kommer att visa mig hur jag ska leva mitt liv och hur du har levt ditt. Jag har aldrig varit så här nära en människa utan att vara nära, utan att förstå eller känna och ändå är vi så lika och jag blir så förbannad på dig när du säger att vi är olika för vi är samma människa och vi har bara en själ eller en hjärna eller vad det nu är som är just personen, för jag tror inte på att kroppen är samma som det vi är. Jag tror att du har missat bussen nu, och det kommer bli härligt att se dig fast ändå kännas fel eftersom vi nyss sagt adjö, för tredje, sjätte, sjunde gången? Farväl igen då min vän, men jag är säker på att det kommer bli fler avsked för vår del.
/Lisen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0