Ett års jubileum

image184
Nåväl, nu är det slut på drickandet. Det har nått en viss gräns när man ser ett dike och finner det vara en skön och tilldragande sovplats. Twice. Men det är förvånansvärt vad panodil verkar fort, jag kan se och tänka igen. Rasmus lovade mig igår att han skulle skaffa mig ett nytt glasögonfodral (svart) samt att han skulle gå med mig de två-tre kilometrarna som det var hem till Mika. I och för sig så ballade jag ur och stack ifrån festen, annars hade han nog gått med mig. Lite för snäll för sitt eget bästa, men absolut tillräckligt snäll för mitt eget bästa. Han såg dessutom ut som Måns med sina svarta, breda glasögonbågar, kortklippta hår och svart- och rödrandiga t-shirt, det var verkligen tippentoppen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0