fuck art let's dance

idag när jag satt i min ensamhet på tåget på väg mot malmö kliver det i hässleholm på en kille i jeansväst med nitar och märken och allt annat som hör till. han dricker öl och börjar prata med mig. trevlig kille ,han ska på trettioårsfest men han är fem timmar försenad och hans flickvän och dotter väntar på honom. när vi är framme i malmö hjälper han mig med mina väskor, bussig kille. Storasyster Fia kommer och möter mig på stationen, och jag och hårdrockaren ska ta farväl när han lite försynt frågar om han kan få skjuts till en restaurang där han väntades för sex timmar sen, cirka. Klart att han ska få skjuts.
hårdrockaren har hittils berättat om att han är musiker och musiktekniker, och han spelar i två olika hårdrocksband med vilka han har turnerat runt i europa med. han gillar hårdrock och hårdrocksfestivaler och tatueringar. och han har en dotter. Vid bilen frågar han om vi har hört talas om en man som har fått sitt beroende till hårdrock klassat som ett handikapp, och det har jag, för honom såg jag en dokumentär om för ett par år sen. DET ÄR JAG! säger han. och jävlar det är det. jag fick ett visitkort och jag har kollat upp honom. roligast i år tror jag. SE MYSPACE HÄR. eller här för en tidningsartikel.
liz.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0